B 16
| R.P.B. Ricognizione Piccolo Bombardamento | |
|---|---|
| Nato-benämning: | - |
| Flygslag: | Bomb (Fjärrspaning Transport) |
| Tillverkare: | Caproni |
| Ursprungsmodell: | Caproni Ca 313s |
| Längd: | 11,8 m |
| Spännvidd: | 16,65 m |
| Höjd: | 3,70 m |
| Tomvikt: | 4 300 kg |
| Maxlast: | 1 600 kg |
| Maxstartvikt: | 5 900 kg |
| Aktionsradie: | 1 000 km |
| Maxhöjd: | 8 500 m |
| Maxhastighet: | 445 km/h |
| Besättning: | 4 |
| Motor: | 2 st Isotta Fraschini Delta RC35 på vardera 750 hk |
| Beväpning: | Två fasta och två rörliga (övre och undre) 7,87 mm ksp m/22 400 kg bomber invändigt och/eller 50-, 250- eller 500-kilosbomber utvändigt |
| I tjänst i Flygvapnet: | 1940-1945 |
| Antal flygplan: | 30 |
B 16 var ett svenskt bombflygplan som var i tjänst under andra världskriget.
När Kungliga flygförvaltningen (KFF) misslyckats med att köpa fjärrspaningsflygplan i USA och Storbritannien öppnades 1940 en möjlighet i Italien i samband med en större vapenmaterialaffär där ett flertal fartyg, motorer och flygplan som ej passade det italienska försvaret såldes.
På Capronifabriken stod ett antal osålda motorlösa Caproni Ca 313 avsedda för Frankrike. Sverige beställde 84 flygplan som modifierades för att passa till den italienska luftkylda inverterade V-12-motorn från Isotta Fraschini. KFF valde att köpa kompletta flygplan då det inte fanns svenska motorer att uppbringa till flygplanen.
Redan under leveransflygningen till Sverige drabbades flygplanen av problem. För att lösa dem följde italienska tekniker med från Capronifabriken till Tyskland för att finjustera och reparera flygplanen.
Flygplanet fick en kort tjänsteperiod i Flygvapnet, eftersom det drabbades av driftstörningar och haverier. Bland piloterna kallades det "Flygande likkistan". Skälen till haverierna var skiftande. Slarv vid tillverkningen samt brister i materialvalet vid tillverkningen var några av orsakerna men även felaktigt utnyttjande från Flygvapnets sida. Ytterligare en orsak var att det under krigsåren användes ett bränsle, bentol, som löste upp impregneringen på flottörerna i motorernas förgasare med motorbrand som följd. För att åtgärda de grövsta felen kallades 300 civila snickare in till flygfottiljerna för att byta ut ruttnande trä i vingarna.
21 Caproniflygplan totalhavererade, tre sköts ner av Luftwaffe och totalt 41 besättningsmän omkom under perioden 1940-1945. Den sista flygningen med B 16 gjordes i slutet av april 1945 och de kvarvarande flygplanen skrotades, eldades upp eller användes som mål vid bomb- och skjutövningar.
Inte ett enda flygplan sparades men på Flygvapenmuseum finns en fullskalemodell, som byggdes i samband med inspelningenav Lars Molins TV-serie Tre kärlekar 1989 .
S 16
S 16 var en B 16 utrustad för spaning med kameror och extra bränsletankar, vilket medförde att bomblasten minskades. Flygvapnet hade 40 S 16
Tp 16
Tp 16 var tänkt som ett stabstransportflygplan och var ombyggda S 16 där bombställ och den övre rörliga kulsprutan samt kamerautrustning var utbytta mot fyra stolar, bord och belysning. Två plan modifierades av CVM för Flygvapnet.
Artikelkategori
Sveriges militärflygplan